Tears are worlds the heart can't say

Raderade precis en av de längsta inläggen jag skrivit & nu vet jag inte om jag ångrar det eller om det var lika bra. Borde ju sova nu och jag var faktiskt på väg förut att lägga mig, men musiken fick mig att börja tänka, på allt & ingenting och jag var tvungen att skriva, nödvändigt när jag ändå raderade skiten.


Ska sova nu, vi ska upp om några timmar på möte.
Nattinatt!


Sulan, saknade människa *


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0